Vatten och läkemedel – ett gemsamt ansvar

Antibiotikaresistens och hållbar upphandling

Läkemedel är ofta svårnedbrytbara samt vattenlösliga, vilket resulterat i att läkemedelsresten kan hittas i naturen och i vattendrag i nästan alla delar av världen. Läkemedelsrester utgör sannolikt en risk för såväl ekosystem som människor, då substanserna kan förändra organismers beteende, bioackumuleras och potentiellt öka spridningen av antibiotikaresistens. Världshälsoorganisationen (WHO) har varnat att antibiotikaresistens är ett av våra största globala hälsohot och enligt nätverket ReAct (2017) sker redan idag ca 500 000 dödsfall per år till följd av de resistenta bakterierna. Utöver antibiotikaresistens, så är även hormonella effekter och beteendeförändringar bland djur möjliga konsekvenser av läkemedelsrester i vattenmiljön.

Det finns många olika sätt att minska utsläppen av läkemedel i vatten, exempelvis genom förändrat beteende hos läkemedelsproducenter, upphandlare i offentlig sektor, myndigheter, receptförskrivande läkare samt konsumenter. Swedish Water House arbetar gentemot flera olika aktörer inom sektorn och har bland annat drivit en klustergrupp på temat (se ”avslutade klustergrupper”), samt två olika projekt på temat resurseffektivisering inom läkemedelstillverkning samt hållbara upphandlingsregler (se mer information nedan).

Är du intresserad av att veta mer om arbetet med vatten och läkemedel? Kontakta Nicolai Schaaf.

REAP-effect – Reducering av utsläpp från antibiotikatillverkning genom resurseffektivisering

På senare år har antibiotikaresistens (AMR) beskrivits som ett av våra största globala hälsohot och experter varnar att det kan omintetgöra senaste århundradets framsteg inom modern medicin. I september 2016 uppmärksammades frågan i FNs generalförsamling då representanter från 193 olika länder lovade att arbeta med åtgärder. Antibiotikaresistens främjas genom oreglerad användning och/eller överanvändning av antibiotika, såväl inom sjukvård som djurindustrin, samt genom okontrollerade utsläpp från läkemedelstillverkningen. Resistenta bakterier kan spridas väldigt snabbt, vilket innebär att de oreglerade utsläppen av avloppsvatten inte bara påverkar lokala samhällen, utan också får konsekvenser på nationell och global nivå.

Syftet med projektet REAP-effect är att bidra i kampen mot antibiotikaresistens genom att minska utsläppen av farmaceutiska substanser vid produktion. Projektet kommer att testa och utvärdera metoder som kan reducera utsläppen genom resurseffektivisering. Projektet kommer att utföras i Indien, vilken är en av de vanligaste produktionsplatserna för läkemedelsindustrin. Projekten kommer att genomföras i nära samarbete med FN:s initiativ för hållbar upphandling inom hälsosektorn SPHS. Projektet finansieras av Svenska PostkodStiftelsen.

Grön offentlig upphandling av läkemedel i Östersjöområdet (#S008 GrePPP)

Utsläpp av läkemedelssubstanser kan utgöra en fara för både miljö och människors hälsa. Senaste åren har fokus riktats på utsläppen från läkemedelsindustrins leverantörskedja och detta har fått större uppmärksamhet genom till exempel FNs initiativ för hållbar upphandling (Sustainable Procurement in the Health Sector) och den globala branschorganisationens initiativ för miljö-och hållbarhetsfrågor (PSCI).

Pågående processer på lokal, nationell och global nivå försöker att utveckla hållbarhetskriterier för offentlig upphandling av läkemedel (SPPP), så att efterfrågan på hållbart tillverkade läkemedel blir ett incitament för att minska utsläppen. Det saknas dock samordning och synergier mellan aktörerna. Syftet med frö-finansieringen inom GrePPP är att utveckla en dialogplattform för hållbar upphandling, där kriterier för hållbar offentlig upphandling av läkemedel som tar hänsyn till vattenmiljö, samt är anpassade till det europeiska regelverket, ska formuleras och testas. Fokus är på Östersjöregionen och på en bred dialog med berörda aktörer, där läkemedelsindustrin spelar en viktig roll, men även andra internationella aktörer kommer att ingå för att uppnå långsiktiga resultat.

SIWI genomför projektet i samarbete med organisationerna IVL Svenska miljöinstitutet, Institute for Applied Ecology (Tyskland), Finnish Environment Institute (Finland) and Baltic Environment Forum Lithuania (Litauen). Projektet finanieras av Europeiska Unionen (European Regional Development Fund, Interreg Baltic Sea Region).